Hjem
Tilfeldig side
Logg inn
Innstillinger
Gi din støtte
Om Wiktionary
Søk
uitje
Språk
Overvåk
Rediger
Innhold
1
Nederlandsk
1.1
Substantiv
1.1.1
Uttale
1.1.2
Etymologi
1.2
Substantiv 2
Nederlandsk
rediger
Substantiv
rediger
uitje
n
(
flertall
uitjes
)
det at man samles (om mennesker), at man går ut,
utflukt
Uttale
rediger
Lyd (nederlandsk)
Problemer med å lytte til denne filen? Se
media help (en)
.
Etymologi
rediger
Diminutiv av
uit
(«ut»)
Substantiv 2
rediger
uitje
bøyningsform av
ui